Sök:

Sökresultat:

6639 Uppsatser om Verksamhetsförlagd utbildning - Sida 1 av 443

Högutbildade företagare - regel eller undantag? : En studie om utbildning och företagare i Sverige

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

E-utbildning ? behovsanpassning eller teknikfixering? : Kursdeltagares erfarenheter av e-utbildning som metod för kompetensutveckling

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

LikvÀrdighet, mÄlstyrning och mÀtbarhet : en skolhuvudmans dilemma

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

Hur skapas jÀmstÀllda attityder? : Effekten av egen utbildning, förÀldrars utbildning och förÀldrars hushÄllsfördelning.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

LikvÀrdig utbildning : - En idéanalys av likvÀrdig utbildning i skollag 1985:1100 och skollag 2010:800

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Arbetsplatsförlagd utbildning pÄ Handels- och Administrationsprogrammet : APU ur lÀrares och handledares perspektiv

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Högre utbildning som intrÀdesbiljett - Studenters instÀllning till högre utbildning och livslÄngt lÀrande

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning ? Ett lÀrarperspektiv

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Effektskillnader av högre utbildning för kvinnor och mÀn

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

E-utbildning ur kundservicehandlÀggares perspektiv - en intervjustudie

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Utbildning - vÀgen till demokratisering? Det civila samhÀllets engagemang i Nicaragua

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

Förflyttningsteknik inom vÄrden - en litteraturstudie

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvÄrdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi anvÀnt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvÄrdande verksamhet? De frÄgor som stÀllts Àr följande: ? Har vÄrdpersonalen upplevt nÄgon fysisk eller psykisk förÀndring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vÄrdpersonalen genomgÄtt utbildning inom omrÄdet? ? Finns det nÄgon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vÄrdpersonal efter genomgÄngen utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, DotteŽs manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjÀlpmedel sÄsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och sÀkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjÀlpmedel bidrar till att höja kvaliteten pÄ vÄrden.

Bakom varje framgÄngsrik kvinna stÄr en förvÄnad man : Fyra kvinnor om utbildning och jÀmstÀlldhet

Med utgÄngspunkt i FN:s MillenniemÄl om att stÀrka kvinnors position och öka jÀmstÀlldheten har jag undersökt hur detta kan appliceras pÄ det svenska samhÀllet. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor pÄ universitetet. Fokus ligger pÄ dessa kvinnors syn pÄ utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrÄn olika genus- och jÀmstÀlldhetsteorier.  .

Effekter av utbildning till personer som lever med epilepsi : en litteraturöversikt

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning Àr stort. Personen behöver lÀra sig symtom och sÀtt att undvika situationer som kan trigga anfall. VÄrdpersonal har en viktig roll nÀr det gÀller utbildning, rÄdgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvÀrdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes nÀrstÄende.

Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning : - för vem, hur och varför?

Studien belyser Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning och avgrÀnsar sig till Mittuniversitetets lÀrarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet anvÀnder utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning som ett vÀrderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrÄn en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvÀrdering tycks ha en konformerande effekt pÄ den högre utbildningen, till stor del pÄ grund av hot om indragen examensrÀtt vid tecken pÄ bristande kvalitet. Vad som egentligen utvÀrderas vid kvalitetsutvÀrdering Àr dock oklart dÄ kvalitetsbegreppet förefaller svÄrdefinierat och innehÄllsmÀssigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföretrÀde att bestÀmma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad vÀrlds politiska pÄverkan.

1 NĂ€sta sida ->